Hey hey! Sitter på grafiska och leker lite. Skrivaren funkar inte. Mitt huvud går på högvarv och jag blir bara arg och upprörd. Life sucks sometimes! Men jag antar att det bara är att bita ihop ett tag till. 

Valborg närmar sig och lilla fröken har ingen aning om vad som händer! Det känns ju bra, men det ordnar sig nog....tror jag (?) 

I ena sekunden mår jag rätt okej. Jag tänker "Visst, jag överlever!". Men så helt plötsligt börjar jag tänka att det inte alls kommer funka för mig. Det kommer bli oootroligt jobbigt och det är ju det som är det värsta. Jag fattar ju att jag kommer bli ledsen som fan och typ skrika som en galning men det finns inte mycket mer jag kan göra. Det värsta kommer vara att se honom med någon annan i så fall. Bara tanken gör mig alldeles yr...Det suger ju...Jag vill kunna klara mig bra ut ur det här och verkligen vara lycklig. Riktigt så lätt är det ju inte. Jag börjar redan fundera på att plocka ihop hans saker som är hemma hos mig utifall att. Mitt liv är uppochner och jag orkar inte med att bry mig längre...