Patient Alexandra

God morgon!

Jag ligger för tillfället i en sjukhussäng på Kalmars akutmottagning med en slang i ena armen och blåmärken på den andra. Det har visat sig att jag drabbats av njurbäckeninflammation och att det antagligen drabbat mig ganska hårt. 

Hela denna inte så glamourösa saga började med att jag fick väldigt ont i ryggen natten till onsdag och låg sen med frossa hela onsdagen. Jag funderade så klart om det var njurarna men tänkte att det lika gärna kunde vara att jag slitit på ryggen efter flytten. 

Igår vaknade jag och mådde hyfsat bra, minus ont i sidan/ryggen och lite varm. Lyckades till och med ta mig till stan och träffa Ellinor i två timmar utan problem. Tog tempen under dagen som visade siffror runt 38,5-39 vilket inte bådade gott. Efter lite tjat från min kära syster (tack gode gud att hon finns) ringde jag vårdsupplysningen och blev tillsagd att går till primärvårdsjouren. Klockan var nu runt nio på kvällen. 

Efter lite förvirring hittade jag rätt ingång och de gjorde lite undersökningar som vanligt. Som befarat trodde läkaren där att det var njurarna så de skickade mig vidare till akuten där jag blev tappad på en hel del blod och fick sedan vänta på besked. Efter några omgångar frågor, stick och många nya möten fick jag höra att de ville ha kvar mig över natten. Jag var verkligen inte beredd på det då jag hade varit inställd på att bli undersökt och sen få lite antibiotika utskrivet och sen skulle det vara bra. 

Så nu har jag spenderat natten här med sjukhuspersonal av olika slag som kommit in av olika anledningar. Som det verkar nu kommer jag att gå över till tabletter vilket borde innebära att jag får komma hem. 

Måste säga att jag trots allt blivit väl omhändertagen här. Hade till exempel en jättetrevlig tant som tog hand om mig inatt och ordnade saft åt mig bland annat! För att vara min första längre sjukhusvistelse så är jag nöjd (även om jag gärna hade skippat det helt så klart) men nu vill jag gärna hem. Coffe fyller 25 idag så vill bara hem och fira honom!

Nu hoppas jag att det kommer någon snart så jag kan få komma hem. 

Ha det fint!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0